Det vi inte ser - Kapitel 1

Jaha ja, nu känner jag mig vågad och jäkla nervös över att lägga ut mina texter här. Jag är ingen utbildad författare på något sätt, bara en tjej som tycker om att skriva och vill gärna bli bättre på det.

Om ni tycker om det jag har skrivit och vill läsa mer, eller vill komma med konstruktiv kritik så kommentera gärna det :) (inte riktigt säker på om det kommer bli paragrafer, har någon knäpp inställning som gör att hur jag en gör så blir det en löpande text -.- Ber om ursäkt för det!).

 Jag stod där mitt på dansgolvet med Ed Sheerans "Shape of you" dunkande från högtalarna. Emma var i baren någonstans och flörtade säkert med någon. För min del så var inte flörtande särskilt viktigt, utan för mig så var det viktigare och mer avslappnande att få röra mig i takt med musiken.

Jag såg i ögonvrån att Emma höll på att trängde sig fram till mig genom alla alkoholpåverkade människor. Hon viskade i mitt öra "där är en kvart kvar tills att de stänger. Om vi går nu så slipper vi köa till garderoben". Jag nickade till svar och vi trängde oss fram mot garderoben och utgången tillsammans. Det tog sin lilla tid då det var riktigt mycket folk som var där för att fira in sommarlovet och sommaren på "Wolverines". Ett himla töntigt namn men de hade ett bra dansgolv och spelade oftast bra musik. Emma var lång och smidig med sina 1.70 cm och hade för kvällen sitt långa blonda hår uppsatt i en hög hästsvans. Hon hade matchat sina blåa ögon med en blå knälång klänning i samma färg till ett par svarta klackar. Eftersom att hon var längre än mig så kom hon fram till garderoben snabbare och hade redan hämtat ut sin svarta skinnjacka när jag kom fram till garderoben.

"Nova, shit vad seg du är" sa hon och flinade retsamt.

"När du slutar ha så långa ben" sa jag sarkastiskt men log ett roat leende samtidigt som jag fick ut min blåa slitna jeansjacka.

Jag, Nova har kort rött hår, är ca 1.60 cm lång och "normalt byggd" om det nu finns något som kallas så. Jag är fräknig och har mossgröna ögon som jag hade matchat med ett linne i samma färg till mina svarta högmidjade jeans med hål i vid knäna. Till det hade jag ett par svarta vans, då klackskor definitivt inte var min galopp. Vi gick ut från nattklubben och började gå hem till mig. Vi bodde i en relativt liten stad i norra Sverige. Jag blev arton i maj och Emma fyllde redan i januari. Vi hade ett år kvar på gymnasiet innan vi skulle kasta oss ut i världen. Men nu hade vi ett sommarlov på två månader framför oss utan att tänka på skola och enbart hänge oss åt massor med roliga saker, ja förutom att sommarjobba då.. Mitt hus låg några km från centrum i utkanten av staden och för att komma dit behövde en följa en gångbana som gick genom ett industriområde. Min pappa var inte helt tillfreds över tanken att hans enda dotter knallade omkring där mitt i nätterna, men jag tyckte att det fanns någon slags fascination av ett område som låg alldeles spöklikt öde under kvällen och natten.

"Fick du något haff då Em?" frågade jag och log retsamt åt min bästa vän som rullade på ögonen åt mig.

"Alltså det är det som jag säger, den här lilla sketna hålan har inga roliga människor att flörta med" sa hon och skakade lätt på huvudet så att hennes hästsvans pendlade fram och tillbaka.

"Dudå dancing queen?" frågade Emma samtidigt som hon drog på sig sin skinnjacka.

"Hah, det är ingen som vågar närma sig det här" sa jag och flinade retsamt och njöt av den svala natten som svalkade min varma kropp.

"Alltså mina klackar dödar mig" suckade Emma och jag skrockade roat. "Det är anledningen till att inte använda klackar. Mina fötter mår super bra" sa jag och log nöjt åt mitt skoval.

"Men det är snyggt Nova" svarade hon mig och vi var inne i en djup diskussion om skor tills att det började låta från en av innergårdarna vid lagerlokalerna. Vi tystnade tvärt och började långsamt närma oss ett av hörnen. Vi kunde inte se de som var på innergården, men de kunde inte heller se oss.

"Vilket jävla ställe att mötas på" muttrade en person.

"Det är säkert här iallafall" svarade en annan stämma.

"Grymt nu är alla här. Då kan vi gå in" sa en tredje mörkare stämma. Och det lät som att de som var på innergården började röra sig mot själva lagerlokalen.

"Ska vi gå?" viskade Emma. Jag svalde men kände hur min nyfikenhet strax började ta över.

"Kan vi inte gå lite närmare?" viskade jag tillbaka och började försiktigt smyga mig runt det första hörnet. Jag kollade bakom mig och såg att Emma hade tagit av sig sina skor och hade de handen och följde efter mig. Jag kikade runt det andra hörnet och såg att det var tomt. Jag blev lite övermodig och gick in på själva innergården och var precis påväg att säga till Emma att det var tomt när en stämma lät från en av dörrarna.

"Ey, vem är där ute?" sa en manlig stämma. Min hjärna började att spinna på högvarv men insåg att det inte var någon idé att försöka gå därifrån.

"Hallå, jag är här och min kompis står bakom hörnet. Vi vill inte starta konflikter, hörde ljud när vi var påväg hem från "Wolverines"" sa jag lugnt och log vänligt samtidigt som jag satte upp armarna framför mig för att visa att jag var fredlig. Det kom ut ett gäng killar på säkert tio personer. Varav att fyra av de personerna kände jag igen.

"Nova?" sa min storebror Dewin och såg skeptiskt på mig.

"Dew?" sa jag och såg förvånat på gänget som kommit ut. "Vad fan gör ni här?" frågade jag och la armarna i kors framför bröstet.

"Det är väl vi som ska fråga dig det? Har du Emma med dig eller?" frågade Leo som var Emmas storebror. Emma kom fram som på beställning och ställde sig bredvid mig med en skeptisk min.

"Av alla nyfikna människor i hela den här staden så är det självklart ni två som ska lägga er näsa i blöt" sa min tvillingbror Nath och skakade roat på huvudet.

"Vi har varit och dansat okej, sen att ni smyger omkring här och tror att ni är osynliga för omvärlden är väl ändå inte vårt problem" sa jag och studerade mina bröder. Zach verkade ha backat något och ville inte diskutera med mig. "Ni tar alltså med er sextonåriga lillebror på skumma aktiviteter klockan tre på morgonen dessutom. Bra där. Ni föregår verkligen med gott exempel" tillade jag och gav de en vass blick.

 "Jag vill att ni går hem nu. Ni ska inte vara här och snoka" sa Dewin med hård ton i rösten och kollade på mig med den där överlägsna storebrors attityden.

 Emma tog tag i min arm och mumlade "Kom nu Nova". Jag gav mina bröder en sista blick och vände mig sedan om.

"Whatever håll er vid liv bara, för annars så skickar jag pappa och en polispatrull efter er imorgon" sa jag och vi gick därifrån. När vi kommit bort från industriområdet och började närma oss mitt hus så bröt Emma tystnaden.

 "Vad fan håller de på med egentligen?" sa hon och såg bekymrad ut.

"Jag vet inte, men jag kommer inte släppa det här i första taget" sa jag och menade verkligen varje ord jag sa i den meningen. För vad de en höll på med så gav det mig en ilande känsla om att det inte var något positivt...

Om ni vill läsa mer så följ mig gärna på wattpad. Där heter jag musicwithboel, precis som här :) Annars om ni vill läsa mer här på bloggen kommentera gärna det då. Glöm inte bort att komma med feedback!

Vet inte riktigt hur texten kommer se ut, den vill inte ha paragrafer där jag vill.. Ska försöka se över det tills vidare!

Wattpad

Vet inte om ni är särskilt bekanta med wattpad? Om inte så låt mig förklara :)
 
 
 
 
Wattpad (klicka på länken för att komma dit) är en sida där en kan läsa gratis noveller och böcker av alla dess slag - på massor med olika språk.
En kan säga att det är en plats för alla som älskar att skriva som inte är välkända författare ännu, som vill dela med sig av det en skriver och få feedback på det även om en inte är världens grymmaste författare. 
Det är även en plats för att låta fantasin att flöda samt att få begrava sig i andras böcker och verk.
 
Jag har precis startat ett konto där som heter musicwithboel (för varför byta ett koncept som funkar ;)), och har påbörjat mitt första verk.
Ni får jätte gärna kika in där för att följa mig och läsa det jag skriver. 
Jag följer såklart tillbaka och läser gärna det som ni skriver!
 
Om det finns andra där ute som inte känner för att starta en profil på wattpad men är nyfikna på det jag skriver:
Kommentera gärna då, jag lägger gärna ut det jag skriver här med om jag vet att det är några som faktiskt är intresserade. 
 
Så följ mig på wattpad för de som vill, ni andra som är intresserade av att läsa det jag skriver kommentera nedan :D
Till top